Navigeringsmeny

Kuvapankki sisältö ruotsi

Bildbank

I vår bildbank finns bilder med anknytning till Polismuseets utställningar och polisens historia. Du kan använda bildbankens bilder gratis i exempelvis tidningsartiklar och föredrag som anknyter till polisens historia och Polismuseet.

Anteckna vänligen i samband med bilden att den är från Polismuseets samlingar (exempelvis: “Bild Polismuseet”). Närmare uppgifter om bildkällan finns vid varje enskild bild.

Du får fram information om bilden genom att klicka på bilden eller namnet på bilden. På samma ställe kan du också ladda ner bilden på din egen dator i större storlek.

Bildbanken fungerar bättre på en stor skärm än på mobilen.

Om du inte hittar bilden du söker bland bilderna i bildbanken kan du kontakta vår avgiftsbelagda bildtjänst.

Mer information om den avgiftsbelagda bildtjänsten

Kuvapankki kuvagalleria ruotsi

  • Utställningens emblem i museirummet, på bilden står det: Poliisi paikalla! (Polisen på plats!).

    Polisen på plats!

    Hur har polisens arbete förändrats under decennierna? Vad gjorde egentligen en skjutsrättare eller en vårdpolis? När inleddes nätpolisernas arbete i Finland?

    Polismuseets permanenta utställning Polisen på plats! ger svar på dessa och många andra frågor. På vår permanenta utställning berättar vi om såväl häxjakt, dråp och förräderi som dagens cyberbrottslighet.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1,6 Mb)

  • Bild av museets utställning. På bilden finns bland annat Polisskylten på väggen och ett band med texten Poliisi – pääsy kielletty (Polisen – tillträde förbjudet), på väggen i bakgrunden hänger vapen.

    Utsikt över utställningen

    I den permanenta utställningen Polisen på plats! kan man gå längs de gator och gränder där polisen utför sitt dagliga arbete. I utställningen visas “det brottsliga landskapet” under olika tidsperioder: brott, olyckor och livets avigsidor bland polisens kunder.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (7,4 Mb)

  • Inne i museet står en mörkblå Saab-polisbil med polisskylt på taket. Datorskärmar och foton visas i bakgrunden.

    En Saab-polisbil från 1988

    Polismuseets permanenta utställning visar olika polisfordon.

    På 1970-talet var Saab, som producerades i Nystad, det vanligaste märket bland landets polisbilar. Produktutvecklingen gjorde med tiden Saaben till ett pålitligt arbetsredskap. Från och med 1974 försågs en del av bilarna med blåvita polisbeteckningar. På bilden är en Saab-polisbil från 1988.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (2,3 Mb)

  • Registreringsstol av trä, där misstänkta för brott fotograferades för polisens register. I förgrunden står en stor lampa som användes för fotograferingen.

    Registrerings­stol för misstänkta

    På Polismuseets permanenta utställning kan museibesökaren bland annat titta in i ett rum med en gammal registreringsstol för misstänkta. Misstänkta för brott fotograferades sittandes i stolen.

    På Polismuseet kan musei­besökarna också själva sitta i en motsvarande stol.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1,8 Mb)

  • Ett barn i polisdräkt leker på Polismuseets barnavdelning. I handen har barnet ett förstoringsglas som barnet tittar på en leksakspolisbil med. Barnet sitter på en trafikmatta, bakom barnet syns en serietidningsvägg med polistema.

    Ett barn lekandes i Pokela

    På barn­avdelningen, polisstationen Pokela, finns det mycket att göra: barnen kan till exempel sätta sig bakom ratten på en polisbil och leka med polisstationens leksaker. I Pokela får man röra föremålen!

    I garderoben finns en verklig skatt: polisoveraller i barnstorlek, som knattepoliserna kan använda under sin vistelse i museet.

    Bild Polismuseet, Reetta Lepistö

    Ladda ner bild (9,3 Mb)

  • En svartvit bild där ett tjugotal personer som hör till personalen vid polisinrättningen poserar mot kameran framför stenbyggnaden. En del av gruppen sitter och en del står, dessutom sitter fyra personer till häst. Majoriteten av personerna är klädda i polisuniform.

    Poliser i Kuopio år 1913

    Personalen vid polisinrättningen i Kuopio år 1913.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (4,8 Mb)

  • En svartvit bild där en polis i uniform ringer med en telefon vid sitt arbetsbord.

    En polis i telefon

    Telefonerna användes flitigt vid polis­inrättningen i Helsingfors redan i början av 1900-talet.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling, A. Rosenberg

    Ladda ner bild (4,5 Mb)

  • En svartvit bild där poliser patrullerar på Helsingfors järnvägsstation där vuxna och barn står och går med resväskor.

    På flykt från flyg­bombningar

    Under kriget övervakade polisen på hemmafronten befolkningens rörlighet och evakueringen av dem. På bilden syns helsingforsbor på järnvägs­stationen i Helsingfors på flykt från flygbombningar den 27 februari 1944. Det finns poliser mitt i folkmassan.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (3,5 Mb)

  • Tre poliser i uniform vägleder olympiska idrottare. På bilden syns också barn som beundrar idrottarna. I bakgrunden syns flaggstänger med olika länders flaggor.

    Polisen på de olympiska spelen i Helsingfors

    Polisens representativitet i den internationella allmänhetens ögon väckte diskussion innan de olympiska spelen i Helsingfors 1952. Man ville göra den militära klädseln och uppförandet mer avslappnat och i tiden. De nordiska länderna hade samma inriktning och den civila ”gentlemannapolisens” uniform togs först i bruk i Finland. Före de olympiska spelen fick konstaplarna språkutbildning och anvisningar om hur de skulle uppträda, uppföra sig och tjäna allmänheten.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (2,4 Mb)

  • En svartvit bild där en kvinnlig polis i uniform kontrollerar en lastbilsförares papper.

    En kvinnlig polis utför trafik­övervakning

    I början av 1900-talet anställde kriminalpolisen kvinnor som sedlighetspoliser. På 1920-talet blev de vårdpoliser och tog bland annat hand om anhållna kvinnor, ogifta mödrar och "luffarbarn".

    Den första kursen för kvinnliga poliser hölls 1923. Kvinnliga polisers utbildning, ställning och lön var länge sämre än männens. Från och med 1970-talet fick männen och kvinnorna samma polisutbildning och då kunde kvinnorna också komma med i ordningspolisen. År 2019 fanns det kvinnor i alla polisuppgifter förutom vid beredskapsenheten.

    På bilden kontrollerar en kvinnlig polis en lastbilsförares papper på 1980–1990-talet.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (4,2 Mb)

  • I förgrunden ser man polisens obemannade luftfartyg (UAS), det vill säga drönare, uppe i luften. I bakgrunden syns bilar och en polis i uniform som styr drönaren.

    Polisens obemannade luftfart

    Polisens tekniska utrustning har blivit mer omfattande under 2000-talet. På bilden använder polisen ett obemannat luftfartyg (UAS), det vill säga en drönare.

    Bild Sami Hätönen

    Ladda ner bild (8,5 Mb)

  • Ett förstoringsglas ovanpå ett konstverk, tavlans signering undersöks.

    Under­sökning av en förfalskning

    Utställningen Den färgade sanningen – Konstbrott i Finland presenterar centrala konstbrott som begåtts i Finland samt polisens förundersökningar. På utställningen får besökarna se förfalskade målningar som till exempel gjorts i Gallen-Kallelas, Schjerfbecks, Picassos och Légers namn.

    Alla utställningens verk hör numera till Polismuseets samlingar. De har ursprungligen beslagtagits i samband med polisens förundersökning och dömts förverkade till staten som hjälpmedel vid brott.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (6,5 Mb)

  • En museibesökare på konstbrottsutställningen tittar på ett konstverk som står i ett staffli, som man ser baksidan av. I bakgrunden på väggen finns penslar, färger och andra konstnärsredskap.

    Musei­besökare på utställningen om konstbrott

    Utställningen Den färgade sanningen är inte en konst­utställning, utan den behandlar konstbrott och konstbrottens historia samt polisens och konstexperters undersökningar. Samtidigt ges besökarna möjlighet att bekanta sig med till exempel hur man kan skilja ett förfalskat verk från ett äkta eller med de knep som blufförsäljare använder sig av i konsthandeln.

    Utställningens verk är äkta förfalskningar som ofta sålts tillsammans med förfalskade äkthetsintyg – inget är som det ser ut.

    Bild Polismuseet, Reetta Lepistö

    Ladda ner bild (6,3 Mb)

  • Protokoll och annat förundersökningsmaterial utspridda på ett bord och mitt bland dem en inramad tavla. Överst syns två av museets hörlurar, med vilka museibesökare kan lyssna på information om utställningen.

    Förunder­söknings­material på utställningen

    I konstbrotts­helheten misstänktes över 30 personer för brott. Förundersökning­smaterialet uppgick till cirka 30 000 sidor och över hundra förundersöknings­protokoll upprättades. Brottshelheten krävde att polisen förstod sig på den nya verksamhetsmiljön och därför studerade poliserna konstbegrepp och satte sig in i konstmarknadens lagbundenheter.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (5,0 Mb)

  • Två målningar på museets utställning. Den ena hänger på väggen och av den ser man främst den gyllene ramen och en liten del av det mörka verket. Den andra är en landskapsmålning i ett staffli.

    Inramade konstverk

    Utgångspunkten för konst­edrägerier är att köparen inte urskiljer verket som en förfalskning eller inte känner till det riktiga verkets gängse pris. Bedragaren kan göra stora ansträngningar för att begå brottet. De hittar till exempel på ett trovärdigt ursprung och skriver ihop en bakgrundshistoria till förfalskningarna.

    Konstförfalskarna får tavlorna att se äldre ut på olika sätt. Gamla ramar får ett nytt arbete att se övertygande ut. Förfalskarna färgar, klottrar och repar också dukarna och pappren. Man kan torka färsk oljefärg i bastun. Ibland har man till och med bara kunnat rama in en gammal affisch eller en bild från en bok och intygat att den är äkta.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (6,4 Mb)

  • På utställningen visas en teckning över kopplingar mellan konstbrottsfall i Finland, Sverige, Estland och Frankrike. På bilden syns pilar och figurer som föreställer målsäganden och till exempel texter (texterna är på finska):

    Över 40 bedragna målsäganden

    Skadorna av de konstbrott som Centralkriminalpolisen undersökt har uppgått till nästan 20 miljoner euro sedan 2009. I operation FAKE kom det fram att över 40 målsägande bedragits. Bland dem fanns rika samlare och vanliga medborgare som förlorade sina besparingar när de köpte "värdekonst". Både konstutövare, professionella och konstmuseer blev bedragna. Det är sannolikt att en del av dem som köpt förfalskningar inte har kontaktat polisen. Orsaken kan vara okunnighet, skam eller till och med en önskan att låta "skadan" gå vidare.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (5,8 Mb)

  • En ultraviolettlampa och en del av ett konstverk i en gyllene ram.

    Ultraviolett­lampa som hjälp för under­sökningarna

    Undersökningen av konst­förfalskningar är ett myndighets­samarbete. Den viktigaste samarbetspartnern för polisen i Finland är statens konstmuseum Nationalgalleriet och dess konsthistoriker, konservatorer och materialforskare. På polisens begäran utför Nationalgalleriet äkthetsundersökningar av ett arbete som misstänks vara förfalskat. De utgör grunden för polisens förundersökning och åtalsprövning.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (5,2 Mb)

  • Ett förfalskat äkthetsintyg bakom tavlan. Texten på bilden är inte helt tydlig, men det går att dra slutsatsen att texten påstår att Järnefelts dotter intygar att arbetet är äkta.

    Ett förfalskat äkthetsintyg

    Polisen undersöker om den som förmedlat förfalskningen har varit medveten om misstankarna om dess ursprung, som hen borde ha kontrollerat, innan hen sålde verket som äkta. På konst­marknaden förekommer värdekonst som "hittats på vinden” och som har obestämd bakgrunds­information eller som helt saknar sådan. Ett förfalskat verk kan komma med ett falskt äkthetsintyg.

    Centralkriminal­polisens operation FAKE avslöjade förfalskningen av Eero Järnefelts "Kukkia ikkunalla, 1910” (”Blommor i fönstret”). Bakom tavlan finns ett förfalskat äkthetsintyg. Som modell för målningen användes en bild från en auktions­förteckning som föreställde Järnefelts arbete "Kukkia ikkunalaudalla” (”Blommor på fönsterbrädan”) från 1918. Startpriset för Järnefelts verk var 7 000–10 000 euro.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (6,5 Mb)

  • En svartvit bild där en man klädd i en laboratorierock sitter vid ett bord och undersöker en glasflaska noggrant. Bredvid honom på bordet finns tiotals olika glasflaskor.

    Under­sökning av finger­avtryck

    Kriminalmuseets skötare, assessor Viljo Vathén undersöker fingeravtryck år 1955. Vathéns färggranna guidningar på Kriminalmuseet var kända för att de gjorde en del av besökarna illamående.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (3,5 Mb)

  • En svartvit bild av en stor fotograferingsapparat i flera delar på bordet.

    Mikro­fotograferings­apparat

    Kriminalmuseets samling belyser brotts­utrednings­historian och dess utveckling. Denna mikro­fotograferings­apparat skaffades till brotts­utrednings­centralen på 1920–1930-talet.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (13,1 Mb)

  • En bredbladig yxa med trähandtag, bakom yxan syns en förvaringslåda i trä.

    Bödelns avrättnings­yxa

    Bödeln i Kuopio läns avrättningsyxa och dess förvaringslåda från den senare delen av 1700-talet. Den bredbladiga yxan användes för halshuggning.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (6,8 Mb)

  • Bruna, tillskrynklade läderskor med tiotals färggranna knappnålar på olika sidor av skorna.

    Skor med anknytning till morden vid Bodom träsk

    År 1960 ägde tre mord rum vid Bodom träsk i Esbo. Gärningsmannen har fortfarande inte utretts. I samband med förundersökningen tog polisen tillvara en misstänkts skor för laboratorie­undersökningar. På skorna finns markeringar med knappnålar där det fanns blodspår.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (1,6 Mb)

  • En svartvit bild där tre män står framför en skåpbil. En av männen bär polisuniform och två är civilklädda. I bakgrunden syns en tegelbyggnad.

    Kriminal­polisens under­söknings­bil

    Kriminalpolisen vid polis­inrättningen i Helsingfors fick sin första undersökningsbil år 1951.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (2,0 Mb)

  • En svartvit bild där en man klädd i en laboratorierock står i ett arkivrum. Rummets väggar täcks av arkivhurtsar i trä. Mannen tittar på ett papper som han tagit fram ur en av lådorna.

    Signal­elements­byråns arkiv

    Olika typer av insamling och registrering av uppgifter har ingått i kriminalpolisens metoder. Brotts­utrednings­centralens signalementsbyrå har bland annat samlat in fingeravtryck och foton av brottslingar samt ett kartotek över öknamn.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (1,3 Mb)

  • En svartvit bild där fyra män undersöker en bil inne i ett garage.

    Smugglarnas bil

    Åren 1919–1932 sysselsatte förbudslagen polisen. Även om avsikten med stiftandet av lagen var att trygga moralen, utrota brottslighet och dåliga vanor, så blev det helt tvärtom. Spritsmugglingen och sprithandeln började blomstra och brottsligheten ökade flerdubbelt.

    På bilden undersöker polisen i Helsingfors en bil som tillhör spritsmugglare.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (1,3 Mb)