-
Polisen på plats!
Hur har polisens arbete förändrats under decennierna? Vad gjorde egentligen en skjutsrättare eller en vårdpolis? När inleddes nätpolisernas arbete i Finland?
Polismuseets permanenta utställning Polisen på plats! ger svar på dessa och många andra frågor. På vår permanenta utställning berättar vi om såväl häxjakt, dråp och förräderi som dagens cyberbrottslighet.
Bild Polismuseet
-
Utsikt över utställningen
I den permanenta utställningen Polisen på plats! kan man gå längs de gator och gränder där polisen utför sitt dagliga arbete. I utställningen visas “det brottsliga landskapet” under olika tidsperioder: brott, olyckor och livets avigsidor bland polisens kunder.
Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen
-
Registreringsstol för misstänkta
På Polismuseets permanenta utställning kan museibesökaren bland annat titta in i ett rum med en gammal registreringsstol för misstänkta. Misstänkta för brott fotograferades sittandes i stolen.
På Polismuseet kan museibesökarna också själva sitta i en motsvarande stol.
Bild Polismuseet
-
På Pokela finns det mycket att göra
På barnavdelningen, polisstationen Pokela, finns det mycket att göra: barnen kan till exempel sätta sig bakom ratten på en polisbil och leka med polisstationens leksaker. I Pokela får man röra föremålen!
I garderoben finns en verklig skatt: polisoveraller i barnstorlek, som knattepoliserna kan använda under sin vistelse i museet.
Bild Polismuseet, Reetta Lepistö
-
Historia och nutid på utställningen Maja och Mörkö
På Polismuseets specialutställning "Maja och Mörkö – Polisfordon i terräng och trafik" får museibesökare bekanta sig med polisens bilar, motorcyklar, skotrar, snöskotrar och fyrhjulingar. Utställningen berättar om såväl polisfordonens historia som nuläget.
Bild Roosa Lehtonen
-
Världens snabbaste polismotorcykel
På specialutställningen Maja och Mörkö finns till exempel världens snabbaste polismotorcykel, Kawasaki Ninja H2 SX. Andra fordon på utställningen är bland annat Saab 99, Dodge Aspen Police Special och Volvo 244 DL.
Bild Roosa Lehtonen
-
Mörkö, en manskapstransportbil med förstärkt yta
"Mörkö", som också nämns utställningens namn, är ett smeknamn på den mörka manskapstransportbilen med förstärkt yta som används av poliser som har i uppgift att hantera folkmassor. Bilen har plats för flera poliser i utrustning för hantering av folkmassor (JOUHA). Längst bak i bilen finns ett separat utrymme för gripna.
Bild Sami Hätönen
-
Hevi, en bepansrad och skottsäker bil
År 2019 tog polisen i bruk bepansrade skottsäkra så kallade Hevi-bilar. Hevi-bilarna används till exempel under större evenemang, statsbesök och i det dagliga patrullerandet. Bilarna innehåller samma tekniska utrustning som vanliga patrullbilar.
Bild Sami Hätönen
-
Obemannade luftfarkoster
Polisen använder obemannade luftfarkoster (UAS), det vill säga drönare vid olika typer av skallgång. Med hjälp av dem kan man också dokumentera brottsplatser och förmedla videobilder till dem som har hand om ledningen av insatsen, till exempel i samband med statsbesök och evenemang på självständighetsdagen.
Bild Sami Hätönen
-
Åbo polisinrättnings bil från 1910
Åbo polisinrättning skaffade år 1910 en bil med vilken man snabbt kunde transportera ett större antal poliser. Stadens polismästare sade att det på Åbos ojämna gator behövs "en maskin tillverkad av allra bästa material".
Bild Polismuseet
-
Kriminalpolisens undersökningsbil
Kriminalpolisen vid polisinrättningen i Helsingfors fick sin första undersökningsbil år 1951.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling
-
Snöskotrar för väglösa färder
Snöskotrar var en nyhet hos polisen 1963. På bilden presenterar poliserna "snöskotrar för väglösa färder" och DeSoto-bilen.
-
Poliser i Kuopio år 1913
-
Telefonerna användes flitigt redan i början av 1900-talet
Telefonerna användes flitigt vid polisinrättningen i Helsingfors redan i början av 1900-talet.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling,
A. Rosenberg -
På flykt från flygbombningar
Under kriget övervakade polisen på hemmafronten befolkningens rörlighet och evakueringen av dem. På bilden syns helsingforsbor på järnvägsstationen i Helsingfors på flykt från flygbombningar den 27 februari 1944. Det finns poliser mitt i folkmassan.
Bild Polismuseet
-
Polisen på de olympiska spelen i Helsingfors
Polisens representativitet i den internationella allmänhetens ögon väckte diskussion innan de olympiska spelen i Helsingfors 1952. Man ville göra den militära klädseln och uppförandet mer avslappnat och i tiden. De nordiska länderna hade samma inriktning och den civila ”gentlemannapolisens” uniform togs först i bruk i Finland. Före de olympiska spelen fick konstaplarna språkutbildning och anvisningar om hur de skulle uppträda, uppföra sig och tjäna allmänheten.
Bild Polismuseet
-
En kvinnlig polis utför trafikövervakning
I början av 1900-talet anställde kriminalpolisen kvinnor som sedlighetspoliser. På 1920-talet blev de vårdpoliser och tog bland annat hand om anhållna kvinnor, ogifta mödrar och "luffarbarn".
Den första kursen för kvinnliga poliser hölls 1923. Kvinnliga polisers utbildning, ställning och lön var länge sämre än männens. Från och med 1970-talet fick männen och kvinnorna samma polisutbildning och då kunde kvinnorna också komma med i ordningspolisen. År 2019 fanns det kvinnor i alla polisuppgifter förutom vid beredskapsenheten.
På bilden kontrollerar en kvinnlig polis en lastbilsförares papper på 1980–1990-talet.
Bild Polismuseet
-
Undersökning av fingeravtryck
Kriminalmuseets skötare, assessor Viljo Vathén undersöker fingeravtryck år 1955. Vathéns färggranna guidningar på Kriminalmuseet var kända för att de gjorde en del av besökarna illamående.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling
-
Mikrofotograferingsapparat
Kriminalmuseets samling belyser brottsutredningshistorian och dess utveckling. Denna mikrofotograferingsapparat skaffades till brottsutredningscentralen på 1920–1930-talet.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling
-
Bödelns avrättningsyxa
Bödeln i Kuopio läns avrättningsyxa och dess förvaringslåda från den senare delen av 1700-talet. Den bredbladiga yxan användes för halshuggning.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling
-
Skor med anknytning till morden vid Bodom träsk
År 1960 ägde tre mord rum vid Bodom träsk i Esbo. Gärningsmannen har fortfarande inte utretts. I samband med förundersökningen tog polisen tillvara en misstänkts skor för laboratorieundersökningar. På skorna finns markeringar med knappnålar där det fanns blodspår.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling
Ladda ner bild (1,6 Mb)
-
Signalelementsbyråns arkiv
Olika typer av insamling och registrering av uppgifter har ingått i kriminalpolisens metoder. Brottsutredningscentralens signalementsbyrå har bland annat samlat in fingeravtryck och foton av brottslingar samt ett kartotek över öknamn.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling
-
Smugglarnas bil
Åren 1919–1932 sysselsatte förbudslagen polisen. Även om avsikten med stiftandet av lagen var att trygga moralen, utrota brottslighet och dåliga vanor, så blev det helt tvärtom. Spritsmugglingen och sprithandeln började blomstra och brottsligheten ökade flerdubbelt.
På bilden undersöker polisen i Helsingfors en bil som tillhör spritsmugglare.
Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling