Navigeringsmeny

Kuvapankki sisältö ruotsi

Bildbank

I vår bildbank finns bilder med anknytning till Polismuseets utställningar och polisens historia. Du kan använda bildbankens bilder gratis i exempelvis tidningsartiklar och föredrag som anknyter till polisens historia och Polismuseet.

Anteckna vänligen i samband med bilden att den är från Polismuseets samlingar (exempelvis: “Bild Polismuseet”). Närmare uppgifter om bildkällan finns vid varje enskild bild.

Du får fram information om bilden genom att klicka på bilden eller namnet på bilden. På samma ställe kan du också ladda ner bilden på din egen dator i större storlek.

Bildbanken fungerar bättre på en stor skärm än på mobilen.

Om du inte hittar bilden du söker bland bilderna i bildbanken kan du kontakta vår avgiftsbelagda bildtjänst.

Mer information om den avgiftsbelagda bildtjänsten

Kuvapankki kuvagalleria ruotsi

  • Utställningens emblem i museirummet, på bilden står det: Poliisi paikalla! (Polisen på plats!).

    Polisen på plats!

    Hur har polisens arbete förändrats under decennierna? Vad gjorde egentligen en skjutsrättare eller en vårdpolis? När inleddes nätpolisernas arbete i Finland?

    Polismuseets permanenta utställning Polisen på plats! ger svar på dessa och många andra frågor. På vår permanenta utställning berättar vi om såväl häxjakt, dråp och förräderi som dagens cyberbrottslighet.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1,6 Mb)

  • Bild av museets utställning. På bilden finns bland annat Polisskylten på väggen och ett band med texten Poliisi – pääsy kielletty (Polisen – tillträde förbjudet), på väggen i bakgrunden hänger vapen.

    Utsikt över utställningen

    I den permanenta utställningen Polisen på plats! kan man gå längs de gator och gränder där polisen utför sitt dagliga arbete. I utställningen visas “det brottsliga landskapet” under olika tidsperioder: brott, olyckor och livets avigsidor bland polisens kunder.

    Bild Polismuseet, Jarkko Järvinen

    Ladda ner bild (7,4 Mb)

  • Registreringsstol av trä, där misstänkta för brott fotograferades för polisens register. I förgrunden står en stor lampa som användes för fotograferingen.

    Registrerings­stol för misstänkta

    På Polismuseets permanenta utställning kan museibesökaren bland annat titta in i ett rum med en gammal registreringsstol för misstänkta. Misstänkta för brott fotograferades sittandes i stolen.

    På Polismuseet kan musei­besökarna också själva sitta i en motsvarande stol.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1,8 Mb)

  • Ett barn i polisdräkt leker på Polismuseets barnavdelning. I handen har barnet ett förstoringsglas som barnet tittar på en leksakspolisbil med. Barnet sitter på en trafikmatta, bakom barnet syns en serietidningsvägg med polistema.

    På Pokela finns det mycket att göra

    På barn­avdelningen, polisstationen Pokela, finns det mycket att göra: barnen kan till exempel sätta sig bakom ratten på en polisbil och leka med polisstationens leksaker. I Pokela får man röra föremålen!

    I garderoben finns en verklig skatt: polisoveraller i barnstorlek, som knattepoliserna kan använda under sin vistelse i museet.

    Bild Polismuseet, Reetta Lepistö

    Ladda ner bild (9,3 Mb)

  • En långhårig katt med spetsade öron och en liten polishatt på huvudet ligger på golvet med framtassarna bredvid varandra. I bakgrunden syns Polismuseets utställningslokal.

    Poliskatten Aamu

    Den norska skogkatten Aamu har sedan 2015 varit poliskatt i Polismuseets sociala medier.

    Poliskatten har en egen Facebook-sida där den berättar om sin vardag och till exempel påminner om vikten av att använda reflex. Den tecknade katten Aamu är på äventyr i Polismuseets utställningslokaler och när barnen går runt i museet kan de ta med sig uppgiftshäftet "Etsi rosvo poliisikissa Aamun kanssa” (Leta efter tjuven med poliskatten Aamu) (på finska). Aamu besöker bara ibland Polismuseets evenemang.

    Gå till poliskatten Aamus Facebook-sida (på finska)

    Bild Jenna Lehtonen

    Ladda ner bild (5,7 Mb)

  • Allmän bild av Polismuseets specialutställning där bland annat polisens bilar och motorcyklar är utställda.

    Historia och nutid på utställningen Maja och Mörkö

    På Polismuseets specialutställning "Maja och Mörkö – Polisfordon i terräng och trafik" får museibesökare bekanta sig med polisens bilar, motorcyklar, skotrar, snöskotrar och fyrhjulingar. Utställningen berättar om såväl polisfordonens historia som nuläget.

    Bild Polismuseet, Roosa Lehtonen

    Ladda ner bild (19 Mb)

  • Polismotorcykel.

    Världens snabbaste polismotorcykel

    På specialutställningen Maja och Mörkö finns till exempel världens snabbaste polismotorcykel, Kawasaki Ninja H2 SX. Andra fordon på utställningen är bland annat Saab 99, Dodge Aspen Police Special och Volvo 244 DL.

    Bild Polismuseet, Roosa Lehtonen

    Ladda ner bild (10,6 Mb)

  • Mörk paketbil som stannat på en väg i ett stadslandskap.

    Mörkö, en manskaps­transport­bil med förstärkt yta

    "Mörkö", som också nämns utställningens namn, är ett smeknamn på den mörka manskapstransportbilen med förstärkt yta som används av poliser som har i uppgift att hantera folkmassor. Bilen har plats för flera poliser i utrustning för hantering av folkmassor (JOUHA). Längst bak i bilen finns ett separat utrymme för gripna.

    Bild Sami Hätönen

    Ladda ner bild (6 Mb)

  • Mörk bepansrad bil av terrängbilstyp som stannat framför ett flervåningshus. På bilen står det

    Hevi, en bepansrad och skottsäker bil

    År 2019 tog polisen i bruk bepansrade skottsäkra så kallade Hevi-bilar. Hevi-bilarna används till exempel under större evenemang, statsbesök och i det dagliga patrullerandet. Bilarna innehåller samma tekniska utrustning som vanliga patrullbilar.

    Bild Sami Hätönen

    Ladda ner bild (10,2 Mb)

  • I förgrunden ser man polisens obemannade luftfartyg (UAS), det vill säga drönare, uppe i luften. I bakgrunden syns bilar och en polis i uniform som styr drönaren.

    Obemannade luftfarkoster

    Polisen använder obemannade luftfarkoster (UAS), det vill säga drönare vid olika typer av skallgång. Med hjälp av dem kan man också dokumentera brottsplatser och förmedla videobilder till dem som har hand om ledningen av insatsen, till exempel i samband med statsbesök och evenemang på självständighetsdagen.

    Bild Sami Hätönen

    Ladda ner bild (8,5 Mb)

  • En gammal mörk, öppen transportbil där det sitter ett tiotal personer.

    Åbo polisinrättnings bil från 1910

    Åbo polisinrättning skaffade år 1910 en bil med vilken man snabbt kunde transportera ett större antal poliser. Stadens polismästare sade att det på Åbos ojämna gator behövs "en maskin tillverkad av allra bästa material".

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1,8, Mb)

  • En svartvit bild där tre män står framför en skåpbil. En av männen bär polisuniform och två är civilklädda. I bakgrunden syns en tegelbyggnad.

    Kriminal­polisens under­söknings­bil

    Kriminalpolisen vid polis­inrättningen i Helsingfors fick sin första undersökningsbil år 1951.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (2,0 Mb)

  • Gammal ljus polisbil och två gamla snöskotrar bredvid varandra i ett vinterlandskap. Två personer poserar på snöskotrarna.

    Snöskotrar för väglösa färder

    Snöskotrar var en nyhet hos polisen 1963. På bilden presenterar poliserna "snöskotrar för väglösa färder" och DeSoto-bilen.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (4,3 Mb)

  • På bordet ett förvaringskärl av metall i form av en hylsa, med låsbart lock.

    Hemlig ”postlåda” kopplad till spionage

    Vid spionage har det använts så kallade ”döda postlådor”, det vill säga terränggömmor. Där lämnades handlingar och annat material som uppdragsgivaren begärt och därifrån avhämtades order om nya uppdrag och penningarvoden för spionaget. Bildens ”postlåda” är möjligen kopplad till det stora spionagefallet i Jyväskylä i början av 1950-talet.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1 Mb)

  • På bordet fyra glasflaskor och ett annat kärl, alla innehållande pappersrullar.

    Flaskor som använts för smuggling av förbjudet material

    Det var förbjudet att exportera religiös litteratur till Sovjetunionen under kalla kriget. Våren 1970 spolades det upp flaskor på stränderna i Helsingfors med kristen litteratur på ryska och estniska. Skyddspolisen utredde materialets ursprung, men fick inte fast den som sänt ”flaskposten”.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1 Mb)

  • En bredbladig yxa med trähandtag, bakom yxan syns en förvaringslåda i trä.

    Bödelns avrättnings­yxa

    Bödeln i Kuopio läns avrättningsyxa och dess förvaringslåda från den senare delen av 1700-talet. Den bredbladiga yxan användes för halshuggning.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (6,8 Mb)

  • Bruna, tillskrynklade läderskor med tiotals färggranna knappnålar på olika sidor av skorna.

    Skor med anknytning till morden vid Bodom träsk

    År 1960 ägde tre mord rum vid Bodom träsk i Esbo. Gärningsmannen har fortfarande inte utretts. I samband med förundersökningen tog polisen tillvara en misstänkts skor för laboratorie­undersökningar. På skorna finns markeringar med knappnålar där det fanns blodspår.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (1,6 Mb)

  • Ett svenskspråkigt brev som skrivits av Auervaara på en skrivmaskin. Brevpappret har gulnat. Det finns 17 rader egentlig text och där berättar Auervaara om sina varma känslor för brevmottagaren.

    Romansbedragaren Auervaaras brev

    Du min älskade lilla ängel! Så här började den kända romansbedragaren och yrkesbrottslingen Ruben Oskar Auervaara ett av sina otaliga bedrägeribrev. Auervaaras (Jansson var hans riktiga namn) brev är daterat till den 29.3.1939. Vid den här tiden korresponderade han med många andra kvinnor samtidigt. Ibland har breven undertecknats med namnet Ruben, ibland med namnet Erkki, Erik eller till exempel Toje, som i detta brev. Breven var enligt behov skrivna antingen på svenska eller finska.

    Med tidningsannonser lockade Auervaara kvinnor till korrespondens och lurade dem på pengar och annan egendom bland annat genom löften om äktenskap.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (1,3 Mb)

  • Hjälm med snitt på skyddstyget och stötmärke på skyddsvisiret.

    Skyddshjälm som räddat polisens liv

    Utrustningen har stor betydelse för polisernas arbetssäkerhet. Till Polismuseets samlingar hör en hjälm med ett snitt på skyddstyget och ett stötmärke på skyddsvisiret. Hjälmen användes i januari 2015 av en polis i specialgruppen för krävande situationer vid polisinrättningen i Uleåborg. Polisen var på väg att gripa en man som hade dödat två personer i en restaurang och skadat två andra. Vid gripandet slog mannen polisen med en yxa.

    En ny modell av skyddshjälm och dess tjocka visir räddade polisens liv. Polisen kunde återvända till sina arbetsuppgifter efter den livsfarliga situationen.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (3,3 Mb)

  • En svartvit bild där ett tjugotal personer som hör till personalen vid polisinrättningen poserar mot kameran framför stenbyggnaden. En del av gruppen sitter och en del står, dessutom sitter fyra personer till häst. Majoriteten av personerna är klädda i polisuniform.

    Poliser i Kuopio år 1913

    Personalen vid polisinrättningen i Kuopio år 1913.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (4,8 Mb)

  • En svartvit bild där en polis i uniform ringer med en telefon vid sitt arbetsbord.

    Telefonerna användes flitigt redan i början av 1900-talet

    Telefonerna användes flitigt vid polis­inrättningen i Helsingfors redan i början av 1900-talet.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling, A. Rosenberg

    Ladda ner bild (4,5 Mb)

  • En svartvit bild där poliser patrullerar på Helsingfors järnvägsstation där vuxna och barn står och går med resväskor.

    På flykt från flyg­bombningar

    Under kriget övervakade polisen på hemmafronten befolkningens rörlighet och evakueringen av dem. På bilden syns helsingforsbor på järnvägs­stationen i Helsingfors på flykt från flygbombningar den 27 februari 1944. Det finns poliser mitt i folkmassan.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (3,5 Mb)

  • Tre poliser i uniform vägleder olympiska idrottare. På bilden syns också barn som beundrar idrottarna. I bakgrunden syns flaggstänger med olika länders flaggor.

    Polisen på de olympiska spelen i Helsingfors

    Polisens representativitet i den internationella allmänhetens ögon väckte diskussion innan de olympiska spelen i Helsingfors 1952. Man ville göra den militära klädseln och uppförandet mer avslappnat och i tiden. De nordiska länderna hade samma inriktning och den civila ”gentlemannapolisens” uniform togs först i bruk i Finland. Före de olympiska spelen fick konstaplarna språkutbildning och anvisningar om hur de skulle uppträda, uppföra sig och tjäna allmänheten.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (2,4 Mb)

  • En svartvit bild där en kvinnlig polis i uniform kontrollerar en lastbilsförares papper.

    En kvinnlig polis utför trafik­övervakning

    I början av 1900-talet anställde kriminalpolisen kvinnor som sedlighetspoliser. På 1920-talet blev de vårdpoliser och tog bland annat hand om anhållna kvinnor, ogifta mödrar och "luffarbarn".

    Den första kursen för kvinnliga poliser hölls 1923. Kvinnliga polisers utbildning, ställning och lön var länge sämre än männens. Från och med 1970-talet fick männen och kvinnorna samma polisutbildning och då kunde kvinnorna också komma med i ordningspolisen. År 2019 fanns det kvinnor i alla polisuppgifter förutom vid beredskapsenheten.

    På bilden kontrollerar en kvinnlig polis en lastbilsförares papper på 1980–1990-talet.

    Bild Polismuseet

    Ladda ner bild (4,2 Mb)

  • En svartvit bild där en man klädd i en laboratorierock sitter vid ett bord och undersöker en glasflaska noggrant. Bredvid honom på bordet finns tiotals olika glasflaskor.

    Under­sökning av finger­avtryck

    Kriminalmuseets skötare, assessor Viljo Vathén undersöker fingeravtryck år 1955. Vathéns färggranna guidningar på Kriminalmuseet var kända för att de gjorde en del av besökarna illamående.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (3,5 Mb)

  • En svartvit bild av en stor fotograferingsapparat i flera delar på bordet.

    Mikro­fotograferings­apparat

    Kriminalmuseets samling belyser brotts­utrednings­historian och dess utveckling. Denna mikro­fotograferings­apparat skaffades till brotts­utrednings­centralen på 1920–1930-talet.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (13,1 Mb)

  • En svartvit bild där en man klädd i en laboratorierock står i ett arkivrum. Rummets väggar täcks av arkivhurtsar i trä. Mannen tittar på ett papper som han tagit fram ur en av lådorna.

    Signal­elements­byråns arkiv

    Olika typer av insamling och registrering av uppgifter har ingått i kriminalpolisens metoder. Brotts­utrednings­centralens signalementsbyrå har bland annat samlat in fingeravtryck och foton av brottslingar samt ett kartotek över öknamn.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (1,3 Mb)

  • En svartvit bild där fyra män undersöker en bil inne i ett garage.

    Smugglarnas bil

    Åren 1919–1932 sysselsatte förbudslagen polisen. Även om avsikten med stiftandet av lagen var att trygga moralen, utrota brottslighet och dåliga vanor, så blev det helt tvärtom. Spritsmugglingen och sprithandeln började blomstra och brottsligheten ökade flerdubbelt.

    På bilden undersöker polisen i Helsingfors en bil som tillhör spritsmugglare.

    Bild Polismuseet, Kriminalmuseets samling

    Ladda ner bild (1,3 Mb)